Bengal Kategori III (korthår)
- en tamkatt med vildkatt i blodet -
Bengalkattens historia
Bengal katten är en tam katt och resultatet av blandningen av det tama och det vilda. Raserna som använts för att få fram Bengal katten är Asian leopard katt (ALC) eller som den också kallas Dvärgtiger katt (Felis Bengalensis) och bl. a Egyptisk Mau, Burma, Abessinier och Siames.
Asian leopard katt (ALC)
År 1963 köpte Jean Mill, en uppfödare från Kalifornien, en vildkatt, den asiatiska ozeloten, en miniatyr leopard med prickig päls, som är en stark simmare och utomordentlig fiskare. Hon korsade katten med en american shorthair hona och skapade så en ny ras av tamkatt som hade de fysiska dragen av en vildkatt. Honorna som blev resultaten av denna korsning var fertila. När de parades med hanen födde de kattungar med prickiga pälsar. Så var den bengaliska rasen skapad. 1973 fortsatte Dr Centerwall vid University of California detta korsningsprogram för att bestämma den asiatiska ozelotens motstånd mot kattleukemi. Han gav åtta av dessa hybrider till Jean Mill som fortsatte sitt selektiva uppfödningsprogram. Siames, egyptisk mau och burma användes av uppfödare för att skapa nya linjer. Det första exemplaret, "Millwood Finally Found" registrerades i T.I.C.A 1983.
Efter många års omsorgsfullt arbete och studier och genitik, är Bengal katten i dag en godkänd ras. Bengalen skall så mycket som möjligt likna den vilda leopard katten till utseendet. Uppfödarna strävar efter att bibehålla gener från det vilda, okänt hos tamkatter så som ultra mjuk päls, glitter (en ovanlig framträdande av ett "guld skimmer" på yttersta hårtoppen), rosett liknande spottar (som hos en leopard päls) eller två färgade spottar och ljust färgade magar.
Allmänt Bengalen är en tamkatt med yttre fysiska egenskaper som påminner om den lilla Asiatiska Leopardkatten. Trots sitt vilda utseende har den ett jämnt och vänligt temperament som en helt vanlig tamkatt. Den är pigg och alert. Det är en medelstor till stor katt, en vuxen hane väger mellan ca 5-8 kg, honorna brukar bli något mindre, ca 3-5 kg. Naturligtvis finns det både större och mindre individer. Den är slank och muskulös.
Bengalen är fullständigt pålitlig och behöver bli omskött och ompysslad av "sin" människa som vilken katt som helst. Det den bär med sig från det vilda är super effektiv hörsel, syn och känsliga morrhår, den har kamouflage färgad päls och har muskulös kropp och den är intelligent.
Bengalen är också en aktiv katt, gillar inte så mycket att bli buren eller sitta i knät. Men den vill vara med och gärna hålla koll på vad man gör, kanske hjälpa till........
Egenskaper Bengalen har generellt bra temperament och är mycket social och pålitlig. Bengalen är en tillgiven familjemedlem, men ingen direkt knäkatt, den vill stå på egna tassar. Den är intelligent och gillar att vara med överallt och hjälpa till. Den är mycket aktiv, livlig och lekfull och gillar att springa, hoppa och klättra. Därför är höga klättermöbler mycket uppskattade då den också gillar höga höjder. Dom flesta Bengaler uppskattar en kattkompis, och den är en utmärkt innekatt. Många, men inte alla, älskar att plaska och leka i vatten, enstaka hoppar t.o.m. i badkaret med sin människa. Om det inte finns något vatten i badkaret så brukar vattenkoppen också duga bra, fast den rymmer ju bara tassen... Bengalen kan ibland sägas vara lite hundlik, den apporterar gärna saker och lär sig ofta gå i sele och koppel. Den blir sällan förskräckt av nya miljöer, och många tycker det går bra att resa i bilen. Bengalen är normalt en ganska tystlåten katt men den har rejäla röstresurser om den vill säga något. Den kan ibland vara pratig med sin ägare. Bengalen rör sig ibland på ett sätt som skiljer den från många andra katter. Den har ofta en mjuk smygande gång som påminner en hel del om större vilda katters gång. Den bär också ofta sin svans lågt. Man kan även se svansen hänga rakt ner då Bengalen lagt sig att vila, när många andra katter hade rullat upp svansen mot sin kropp. Bengalen är mycket spänstig, hoppar högt och långt och klättrar fort och smidigt. Den är också mycket snabb, och när två Bengaler leker och jagar varandra går det undan! Bengaler som inte används i aveln bör kastreras, för att undvika att den sprayar ned sin omgivning. Eftersom Bengalen är en så aktiv katt så trivs den inte som "ensamkatt" utan vill gärna ha en sällskapskatt i hemmet. Har man en gång fastnat för denna aktiva katt med sin vackra vilda look kan man inte vara utan!
Egenskaper i korthet
Utseende
Bengalen skall ha en lång muskulös kropp, bakbenen är något högre än frambenen. Huvudet är kil format med rundade konturer, längre än det är brett, med helst stora morrhårskuddar och små öron. Bengalerna av idag har två olika pälsmönster, en spottad (prickig) päls med oregelbundet eller horisontal placering vilket är önskvärt. Storleken på spottarna varierar mycket, men stora två-färgade spottar är mest önskvärd, men inte nödvändigt. Den andra varianten heter Marble vilket betyder marmor, det passar in bättre att säga marmorerad.
Båda varianterna kommer i olika häpnadsväckande färger, som färger av en leopard. Eller med bakgrunds färg som kan skifta från röd-brun aktig varm färg, till gul aktigt likt ett sämskskinn eller brun bränt i olika grader. ”Undersidan" skall ha en ljus grundfärg. Helst vitt såsom på insidan av benen, mage, bröst, hakan och morrhårskuddar. I båda färgvarianterna måste magen vara spottad. Ögon, läppar och nos bör vara inramade med svart (maskara), nospegeln skall vara tegelfärgad. Trampdynor och svanstippen skall vara svarta.
Det finns också en snö variant i samma päls mönster som tidigare. Spotted/marble. Grundfärgen bör vara elfenben, crème eller ljust brun-bränt med klart synligt mönster. Trampdynorna kan vara mörkbruna med rosa anstrykning tillåten. Svanstippen mörkt choklad till mörkt brunt eller svart.
I Bengalens begynnelse förutom den Asiatiska dvärg tigerkatten användes också katter av olika raser för att få fram Bengalen. Sedan dessa dagar förekommer även en ”Blå” variant av Bengalen. Den har ljus bottenfärg ljusgrå, cream till ljust beige med ”blått” mönster antingen som spotted eller marble. Den ”blå” färgen kommer troligtvis men det är inte helt klart från Burmorna som korsades med Bengalen. De ”blå” Bengalerna är inte godkända. Men kan ställas ut och få en individuell bedömning men får inte vara med och tävla om certifikat eller övriga tävlingar. Det finns även en Silver variant.
TICA godkände bengalen med spottedmönster år 1991 men 1994 blev även marblemönstret och snövarianterna godkända. År 1995 kom den första bengalen till Sverige och sedan dess har bengaler importerats från flera olika länder. SVERAK godkände bengalen år 1999.
Standard
.
Färg & Mönster Bengalen är godkänd i två mönster och fyra färger: n 24/22: Svart-brun spotted/marble n 24/22 31: Seal Sepia spotted/marble (Burma) n 24/22 32: Seal Mink spotted/marble (Tonkanes) n 24/22 33: Seal Lynxpoint snow spotted/marble (Siames/maskad) Färgerna varierar efter typ; n 24/22: Grundfärgen kan variera från gulaktig, beige, brun till rödbrun. På insidan av benen, magen, bröstet, hakan och morrhårskuddarna är en ljusare grundfärg, gärna cream till vit, önskvärd. Mönsterfärgen är svart till brun med markerade kindränder. Ögon, läppar och nos bör vara inramade med svart "mascara". Hos spotted (24) mönster har spottarna oregelbunden eller horisontell placering. Vertikala stripar (ränder) är mindre önskvärt. Spottarna kan vara enfärgade eller tvåfärgade rosettliknande. Storleken på spottarna varierar mycket. Ögonfärgen är grön, brun eller guldgul. Svanstippen är svart
Hos marble (22) har mönstret en oregelbunden form av marmorering. Mönstret får gärna ha horisontell riktning. Vertikala stripar (ränder) är mindre önskvärt. Båda mönstren ska ha god kontrast mot bakgrundsfärgen och magen ska alltid vara spotted. Svanstippen är svart. Ögonfärgen är grön, brun eller guldgul.
n 24/22 31 Seal Sepia: Den mest färgade av de tre, kallas ibland "burmesefärgad". Grundfärgen är elfenbensvit till cream. Mönsterfärgen är mörkbrun till mörkchoklad. Den är väldigt lik Seal mink och speciellt kattungarna är väldigt svårt att se skillnad på. Ögonfärgen är blågrön/aquamarin, grön eller guldgul. Svanstippen och trampdynor är svartbrun och nosen är mörkt tegelröd. Seal Sepia n 24 31
n 24/22 32 Seal Mink: Är mer färgad och bär genetiskt ett anlag för "siamesmaskning" och ett anlag för "burmafärg" (kallas ibland tonkanesfärgad) Grundfärgen är elfenbensvit till ljust beigebrun. Mönsterfärgen är ljusbrunt till brunt. Ögonfärgen är blågrön/aquamarin. Svanstippen och trampdynorna är svartbrun, nosen är mörkt tegelröd.
Seal Mink n 24 32
n 24/22 33 Seal Lynxpoint: Kallas ibland snow. Är den vanligaste och den ljusaste av dom tre. Föds helt vit och mönstret framträder först efter några dagar. Kontrasterna i mönstret är ofta inte färdigutvecklade förrän katten är minst ett år gammal, ibland ännu senare. Grundfärgen är elfenbensvit till cream. Mönsterfärgen är ljusbrunt till gråaktigt. Alltid blå ögon. Svartbrun svanstipp och trampdynor, nosen är mörkt tegelröd.
"Silver"varianterna Alla färgerna ovan, även snöfärgerna, är från Maj 2004 godkända i TICA även i silver. Svart Silver spotted "ns 24", Seal Silver Lynxpoint spotted "ns 24 33", Seal Silver Mink spotted "ns 24 32", Seal Silver Sepia spotted "ns 24 31" eller marble "ns 22 (xx)"
Genen som ger det som kallas silver tar bort pigment ur hårstrået, främst där det är svagt pigmenterat, och ger en silvervitaktigare grundfärg. Mönsterfärg, svanstipp, trampdynor, nos och ögon följer främst färgvarianterna utan silver.
Fakta tagen från Bengalkatten